Det är svårt att förbli arg.
I bland kan man helt enkelt inte hålla sig för skratt.....Det var så att min snart 7åriga son som inte kunde sitta still när vi skulle äta kvällsmat. Benen gick som trumpinnar och han skiftade med jämna mellanrum från knästående till sittandes på rumpan. När jag sagt till honom ett par gånger börjar jag bli lite irriterad och höjer rösten och säger NU HAR JAG SAGT TILL FLERA GÅNGER....SITT STILL MEDANS DU ÄTER. Då tittar han lugnt ner på sina fötter som fortfarande inte är still utan dom far runt som en elvisp och säger
-Jag kan inte Pappa, Mina fötter är helt vilda!
Innebandy matchen i lördags är en historia för sig.
Det började med att någon (nämner inga namn) räknat fel på restiden till Mariannelund. Vi behövde inte stressa om jag säger så, vi var på plats i Mariannelund ca 2timmar innan match start. Iofs bättre det än att stressa.
Matchen började och vi spelade helt OK tyckte jag men Mariannelund tog gick till paus vila efter 1:a perioden med en 2-1 ledning.
I början av 2:a så rycker dom till sig en 4-1 ledning men vi lyckas göra 4-2 och 4-3 innan perioden var slut.
I 3:e perioden efter ca 5min spel gör dom 5-3, vi pressar på dom och i minut 12 gör vi 5-4. Vi pressar vidare och när det återstår ca 3min kvar av matchen, tar vi ut målvakten och kör med 6st utespelare. Mariannelund vinner bollen på mittplan och gör 6-4 i tom bur tid på match klockan 18:39. Kändes lite tungt då MEN skam den som ger sig. 19:08 gör vi 6-5 & 19:24 gör vi 6-6 lika. Alla jätte nöjda, men vi sa att få vi läge så kontra och läget kom. 19:52 gör vi 7-6 som blir slut resultatet. En helt underbar känsla var att få göra det där sista målet.....Men för arbetet som Erik gör är inte att leka med, jag får i stort sett öppet mål.
Av någon konstig anledning så gick bussresan hem förvånandsvärt lätt. Nu väntar Gränna hemma på Söndag.
Syftar du på mig och restiden ha ha, det var chaffisen som bestämmde tiden inte jag.
